Alla inlägg av Janne

Makt & vanmakt

Det är vanligt att vi för att förenkla vår bearbetning av omgivningen använder oss av olika kategorisering av människor. I botten finns några klassiska kategorier som länge använts inom samhällsvetenskaperna: kön, klass och etnicitet. Men även faktorer som ålder, intressen, olika ungdomskulturstillhörighet (punkare, EMO, raggare) påverkar dina förutsättningar i livet.

Ladda ner (PDF, 107KB)

 

Presentation

Nationalekonomiska teorier

Ekonomi, hushållning med knappa resurser, har varit centralt i mänsklighetens liv och leverne genom alla år. För de allra flesta människor och stater har det handlat om att säkra sin försörjning, men med världshandelns framväxt och den ekonomiska liberalismens genomslag har ekonomi blivit en hel vetenskap.

Momentguide

Ladda ner (PDF, 143KB)

Presentationer


nbsp;

Makt & vanmakt – individer och grupper i samhället

Det är vanligt att vi för att förenkla vår bearbetning av omgivningen använder oss av olika kategorisering av människor. I botten finns några klassiska kategorier som länge använts inom samhällsvetenskaperna: kön, klass och etnicitet. Men även faktorer som ålder, intressen, olika ungdomskulturstillhörighet (punkare, EMO, raggare) påverkar dina förutsättningar i livet.

Momentguide

Ladda ner (PDF, 106KB)

Presentation

Klassisk sociologisk teori

I en direktöversättning betyder sociologi läran om samhället. Ämnet och den vetenskapliga disciplinen är ungefär lika bred som den låter och kan handla om nästan vadsomhelst: allt från vad och hur vi äter, konsumerar och tränar till individers och gruppers olika livsvillkor utifrån de klassiska variablerna kön, klass och etnicitet. Med hjälp av samhällsvetenskapliga metoder och den sociologiska teoribildningen försöker man systematisera kunskaperna om de olika aspekterna av samhället. Under det här momentet ska vi titta på sociologins klassiker som var verksamma när ämnet fortfarande låg i sin linda: Marx, Weber, Durkheim och Simmel.

Momentguide

Ladda ner (PDF, 127KB)

Presentation

Teoretiska perspektiv på internationella relationer

De flesta samhällsvetenskapliga högskoleämnen växte fram under de förutsättningar som präglade den senare delen av 1800-talet och början av 1900-talet och har således koppling till de stora politiska ideologier som etablerades i samma tid. Trots kopplingen är det viktigt att komma ihåg att teori och politisk ideologi inte är samma sak. Inom internationella relationer handlade den teoretiska diskussionen länge om den konservativt präglade realismen och liberala teorier. Detta har sedermera kompletterats med marxistiska, konstruktivistiska, feministiska och ekologistiska idéer.

Ladda ner (PDF, 113KB)

 

Kalla kriget: historien och tolkningarna

Ryssland har de senaste åren åtagit sig en iögonenfallande militär upprustning där man annekterat Krim-halvön och är mer eller mindre involverat i den utdragna konflikten i östra Ukraina. Kränkningar av luftrum i Östersjöregionen, ubåtsjakter i Stockholms skärgård och skarpa uttalanden om vad som skulle följa ett svenskt NATO-medlemskap ger smak av det kalla krig som tog slut med Sovjetunionens fall. Står vi inför ett nytt kallt krig? I debatten konstateras att situationen är ny, att mycket av de närmanden som skett mellan det gamla väst och Ryssland förvisso raserats, men att det inte är helt jämförbar med kalla krigets tid, särskilt som den politiska balansen ser annorlunda ut. Idag handlar det inte bara om de två supermakterna, EU:s och Kinas ekonomiska makt gör att balansen är helt annan.

För att förstå diskussionen idag och öka beredskapen inför framtiden är det därför viktigt att ha klart för sig vad kalla kriget innebar politiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt.

Ladda ner (PDF, 146KB)