Kategoriarkiv: Kurser

Makt & vanmakt – individer och grupper i samhället

Det är vanligt att vi för att förenkla vår bearbetning av omgivningen använder oss av olika kategorisering av människor. I botten finns några klassiska kategorier som länge använts inom samhällsvetenskaperna: kön, klass och etnicitet. Men även faktorer som ålder, intressen, olika ungdomskulturstillhörighet (punkare, EMO, raggare) påverkar dina förutsättningar i livet.

Momentguide

Ladda ner (PDF, 106KB)

Presentation

Klassisk sociologisk teori

I en direktöversättning betyder sociologi läran om samhället. Ämnet och den vetenskapliga disciplinen är ungefär lika bred som den låter och kan handla om nästan vadsomhelst: allt från vad och hur vi äter, konsumerar och tränar till individers och gruppers olika livsvillkor utifrån de klassiska variablerna kön, klass och etnicitet. Med hjälp av samhällsvetenskapliga metoder och den sociologiska teoribildningen försöker man systematisera kunskaperna om de olika aspekterna av samhället. Under det här momentet ska vi titta på sociologins klassiker som var verksamma när ämnet fortfarande låg i sin linda: Marx, Weber, Durkheim och Simmel.

Momentguide

Ladda ner (PDF, 127KB)

Presentation

Teoretiska perspektiv på internationella relationer

De flesta samhällsvetenskapliga högskoleämnen växte fram under de förutsättningar som präglade den senare delen av 1800-talet och början av 1900-talet och har således koppling till de stora politiska ideologier som etablerades i samma tid. Trots kopplingen är det viktigt att komma ihåg att teori och politisk ideologi inte är samma sak. Inom internationella relationer handlade den teoretiska diskussionen länge om den konservativt präglade realismen och liberala teorier. Detta har sedermera kompletterats med marxistiska, konstruktivistiska, feministiska och ekologistiska idéer.

Ladda ner (PDF, 113KB)

 

Kalla kriget: historien och tolkningarna

Ryssland har de senaste åren åtagit sig en iögonenfallande militär upprustning där man annekterat Krim-halvön och är mer eller mindre involverat i den utdragna konflikten i östra Ukraina. Kränkningar av luftrum i Östersjöregionen, ubåtsjakter i Stockholms skärgård och skarpa uttalanden om vad som skulle följa ett svenskt NATO-medlemskap ger smak av det kalla krig som tog slut med Sovjetunionens fall. Står vi inför ett nytt kallt krig? I debatten konstateras att situationen är ny, att mycket av de närmanden som skett mellan det gamla väst och Ryssland förvisso raserats, men att det inte är helt jämförbar med kalla krigets tid, särskilt som den politiska balansen ser annorlunda ut. Idag handlar det inte bara om de två supermakterna, EU:s och Kinas ekonomiska makt gör att balansen är helt annan.

För att förstå diskussionen idag och öka beredskapen inför framtiden är det därför viktigt att ha klart för sig vad kalla kriget innebar politiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt.

Ladda ner (PDF, 146KB)

 

 

Samhällsvetenskaplig metod

Naturvetenskap kan verka komplicerat med matematiska formler, fysikens lagar och periodiska systemet. Men tar man till sig systematiken går det å andra sidan ofta komma till slutsatser: lösa ekvationen, räkna ut densitet, mäta pH-värdet i sjön och så vidare. Om någon ifrågasätter slutsatsen att sjön är sur,  är det bara för en annan att upprepa undersökningen och verifiera eller falsifiera.

Samhällsvetenskaplig metod är desto svårare. När du undersöker samhället måste du komma ihåg att samhället är skapat av människor, samtidigt som du själv är en del av samhället. I en samhällsvetenskaplig undersökning måste du lyssna till och förstå andra människor, oavsett om det är att du läser någons bok eller artikel, skickar ut enkäter eller gör intervjuer. Förstår du allt som står i boken eller artikeln? Har du formulerat enkätfrågor så att alla respondenter tolkar dem lika? Finns det risk att den du intervjuar inte helt håller sig till sanningen?

Momentguide

Ladda ner (PDF, 136KB)

Läs genom informationen och lös uppgifterna i dokumentet nedan.

Övningsuppgift: Kvantitativ metod

Ladda ner (PDF, 101KB)

Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten, mm

Vi har vid det här laget konstaterat att det krävs stort utrymme, vanligen en rapport, för att försöka påvisa något samhällsvetenskapligt, men vad händer när utrymmet är begränsat i en debattartikel i tidningen eller en muntlig debatt? Hur används vetenskapliga begrepp och teorier i debatten? Vi ska också göra en fördjupning i ungdomskulturer nu och då, där en semistrukturerad intervju blir metod.

Momentguide

Ladda ner (PDF, 607KB)

Sammanställning av genomgång

Ladda ner (PDF, 52KB)