Kategoriarkiv: Kurser

Medier, källkritik och genusperspektivet

Medierna, såväl de traditionella TV, radio och tidningar som de digitala och sociala medierna, är centrala för masskommunikationen i samhället. Det är genom masskommunikationskanalerna som opinion (olika ståndpunkter) bildas och sprids. Där hittar vi även bevakning av vad politiker och andra makthavare gör, vilket gör det möjligt för oss att ta genomtänkta beslut när vi röstar eller försöker påverka samhället på andra sätt. Men medielandskapet är intensivt och brusigt; för att lyckas navigera bland de enorma massorna information behövs också en kompass – en källkritisk verktygslåda. Under momentet ska vi ta en närmare titt på medierna, utveckla vår källkritiska verktygslåda och avsluta med en samhällsvetenskaplig analys med fokus på genus och medier.

Momentguide

Ladda ner (PDF, 320KB)

Uppgifter 1-3

Ladda ner (PDF, 133KB)

Presentation

 

Det tramsiga exemplet

Ladda ner (PDF, 67KB)

Andra världskriget

Andra världskriget och allt som hör därtill är ett arbetsområde som är relativt välkänt för många människor. Det har fått stort utrymme i skolan och händelser och förvecklingar har gestaltats i storslagna filmer, böcker och datorspel. Under det här momentet ska vi skapa oss en översikt av krigets förlopp, samt hitta några intressanta fördjupningar från respektive år. Vi ska också se över hur historia används av producenter och regissörer genom att se delar av några spelfilmer.

Momentplanering:

Ladda ner (PDF, 185KB)

 

Presentation:

Statsskick i andra länder

Vi har hyfsat bra koll hur demokratins hjul snurrar i Sverige. Men hur fungerar det i andra länder: hur fungerar styrelseskicket i islamistiska Iran eller i USA, där presidentvalet alltid drar till sig stor uppmärksamhet, inte minst när en från höften skjutande mångmiljardär är på väg att bli en av slutkandidaterna. Varför styrs länder olika och vilka konsekvenser har olika system? Välkommen till momentet om statsskick i andra länder!

Momentplanering

Ladda ner (PDF, 432KB)

Presentation

Sociologisk teori

I en direktöversättning betyder sociologi läran om samhället. Ämnet och den vetenskapliga disciplinen är ungefär lika bred som den låter och kan handla om nästan vadsomhelst: allt från vad och hur vi äter, konsumerar och tränar till individers och gruppers olika livsvillkor utifrån de klassiska variablerna kön, klass och etnicitet. Med hjälp av samhällsvetenskapliga metoder och den sociologiska teoribildningen försöker man systematisera kunskaperna om de olika aspekterna av samhället. Under det här momentet ska vi titta på sociologins klassiker som var verksamma när ämnet fortfarande låg i sin linda: Marx, Weber, Durkheim och Simmel.

Momentguide

Ladda ner (PDF, 221KB)

Presentation

 

Samhällsekonomi 2016

Ekonomi betyder hushållning, hushållning med knappa resurser, vilket alltid har varit en faktor i människors liv, även på samhällsnivån ända sedan samhällen började växa fram med jordbruksrevolutionen 10 000 år sedan. Från att ha handlat om byars överlevnad, till fokus på enskilda stater, står vi nu inför nya utmaningar som den globaliserade ekonomin och sinande naturresurser. En arbetare i Sverige utkonkurreras av en arbetare i Kina och våra “svenska” fiskpinnar är i själva verket från Norge, innan de får åka till Asien för att filéas innan de paneras och försteks i Frankrike och hamnar i våra butiker. Välkommen till momentet om samhällets ekonomi!

Mål och kunskapskrav

Ladda ner (PDF, 196KB)

Del 1 – Aktörer, marknader och ekonomiska system

Genomfördes med GT och är examinerad genom muntligt läxförhör.

Del 2 – Utbud- och efterfrågemodellen

Genomgång och arbete med övningsblad, samt läxförhör tisdagen den 16 februari.

Ladda ner (PDF, 77KB)

Del 3 – Tillväxt och konjunkturen

Genomgång, arbete med instuderingsfrågor (se nedan), samt läxförhör tisdagen den 23 februari.

Del 4 – Ekonomisk politik

Genomgång, arbete med instuderingsfrågor (se nedan), samt kunskapstest måndagen den 14 mars.

Instuderingsfrågor

Ladda ner (PDF, 84KB)

Artiklar

Björklund, Marianne & Olsson, Hans, “Finansministern om det ekonomiska läget” publicerad på dn.se 2015-12-21, http://www.dn.se/ekonomi/finansministern-om-det-ekonomiska-laget/ hämtad 2016-02-16

Riksbanken, Reporäntebeslut 10 februari 2016, http://www.riksbank.se/sv/Penningpolitik/Prognoser-och-rantebeslut/Reporantebeslut/2016/Reporantebeslut-10-februari-2016/ hämtad 2016-02-16

Presentation


 

Mellankrigstiden

Just efter det första världskrigets slut var opinionen i Europa och stora delar av världen enig; aldrig mer krig! Ändå skulle det bara dröja drygt tjugo år innan en än värre katastrof var ett faktum i och med det andra världskriget. Varför det gick så får vi reda på genom att studera mellankrigstiden.

Momentplanering

Ladda ner (PDF, 190KB)

Internationella relationer och konfliktanalys

Häromåret firade Sverige 200 år av fred. Tyvärr är det väldigt få människor på jorden som har möjlighet att njuta av en sådan unik lyx. Om vi ska lära något av historien är det att inte ens den längsta freden varar för evigt. Men tills vidare försöker vi bilda oss en uppfattning om en pågående konflikt i världen genom att fördjupa oss och analysera den.

Ladda ner (PDF, 294KB)

Utländska politiska system

I höstas hade vi val i Sverige, för någon vecka sedan gick det finska folket till valurnorna och i början av maj är det dags för val i Storbritannien. Sverige har en svag minoritetsregering stärkt av decemberöverenskommelsen. I Finland blev det ändrad majoritet i riksdagen och ny regeringschef, men presidenten sitter förstås kvar.  Trots majoritetsval i enmansvalkretsar ser de ut som att de två bjässarna i Storbritannien, Tories och Labour, inte heller kommer att få egen majoritet i underhuset, House of Commons. Vad betyder det att vi har olika statsskick och politiska system. Det ska redas ut under detta moment, som slutar med att du får föreslå ett politiskt system för ett nytt land.

Examinerande uppgift & momentinformation

Ladda ner (PDF, 435KB)

Presentationer

Rapport på temat medier och genus

Vi har med oss kunskaper om medierna och källkritikens grunder. Detta ska nu omsättas i en rapport där du undersöker något av medierna utifrån ett genusperspektiv.

Rapporten är huvudexamination på momentet och genom att skriva den ska du utveckla och visa på:

  • Kunskaper om massmediers och informationsteknikens roll i samhället.
  • Kunskaper om olika gruppers och individers sociala livsvillkor, genus
  • Förmåga att söka, granska och tolka information om olika källor, redovisa källor och göra reflektioner om deras relevans och trovärdighet
  • Förmåga att uttrycka kunskaper genom olika presentationsformer, rapport

Vi tar fram ramverket till rapporten under lektionerna, men här är en enklare sammanfattning (se också exemplet nedan):

TITELSIDA med titel, eventuell undertitel, ditt namn skolans namn, kurs, termin

– Sidbrytning –

INNEHÅLLSFÖRTECKNING med hjälp av stilmallar och den automatiska innehållsförteckningen i Pages.

– Sidbrytning –

INLEDNING ska locka till läsning av rapporten, ge några iögonenfallande fakta, eller förklara varför du är intresserad av det du studerar helt enkelt

Syfte och frågeställningar
I syftet ska det framgå vad rapporten egentligen ska uppnå, dvs syftet med den i bredare mening. Avsluta gärna med en konkret och avgränsad frågeställning. Genom att ha en intressant frågeställning har du något att diskutera/analysera i slutet av rapporten.

Metod
Metod handlar om hur man gör sin undersökning. I det här fallet har vi bestämt att du måste studera medierna. Men för att din undersökning ska bli lyckad är det bra att tänka till på förhand och din förberedelse kan beskrivas här, t ex: Läste i Genusboken om typiska kvinnliga egenskaper, förberedde ett protokoll med filmens olika kvinnliga karaktärer och efter varje scen gick genom och matchade egenskaper med karaktären. Metoden ska beskrivas så tydligt att någon annan skulle kunna genomföra din undersökning på samma sätt.

Källkritik
Källkritik är egentligen en av livets viktigaste metoder, men för att öva oss i att tänka källkritiskt ska rapporten ha en egen del som heter så. I källkritikdelen ska de källor som använts resoneras kring: vilka styrkor och svagheter har källorna utifrån trovärdighet och relevans.

– Sidbrytning –

UNDERSÖKNING
Nu börjar presentationen av arbetet på allvar, i denna del som också kan kallas faktadel, lyfter du fram allt nödvändigt för att hitta ett svar på frågeställningen.

  • Börja gärna med att beskriva kort vad genus är och sedan lyfta fram specifik information om genus som passar din undersökning, t ex vad som anses vara typiska manliga eller kvinnliga egenskaper, yrken, osv. Vidare kan du referera till tidningsartiklar eller annan information som handlar om det du skriver. Ange källor i fotnoter!
  • Presentera sedan vilket/vilka medier du undersökt. Beskriv vad som är syftet med filmen, boken, tidskriften, tidningen.
  • Därefter ska du presentera resultatet av din undersökning. Använd gärna tabeller och diagram, och där det passar även bilder.

Undersökningsdelen kan bli ganska lång, dela in den med egna underrubriker.

– Sidbrytning –

ANALYS / DISKUSSION

Återkoppla till rapportens syfte och frågeställning och försök att resonera dig fram till ett svar med stöd i den fakta som du presenterat.

– Sidbrytning –

KÄLLFÖRTECKNING

Lista alla källor som använts i alfabetisk ordning efter upphovsman, ex:

Andersson, Allan, Alla barn är prinsessor, Malmö, 2002
Henriksson, Henry, “Pojkar bär rosa bäst”, Aftonbladet 26/4 2007
Josefson, Helena, Genus: hur påverkar det dig?, Malmö, 2005
Wikipedia, sökord: Genus, http://sv.wikipedia.org/wiki/Genus_(k%C3%B6nsbegrepp) hämtad 2014-03-31

Ladda ner (PDF, 89KB)