Lyssna på en valfri P3-dokumentär efter intresse. Progammen finns på följande länk: http://sverigesradio.se/sida/avsnitt?programid=2519
När du lyssnat färdigt skriver du en kort sammanfattning och försöker att formulera två diskussionsfrågor utifrån dokumentären. Det behöver inte handla om dokumentären i stort, utan kan handla om vilken samhällsfråga som helst som har koppling till dokumentären. Ca 1/2 A4.
Spara som PDF och skicka till janne.juopperi@utb.overtornea.se.
Ryssland har de senaste åren åtagit sig en iögonenfallande militär upprustning och det senaste året har man annekterat Krim-halvön och är mer eller mindre involverat i konflikten i östra Ukraina. Kränkningar av luftrum i Östersjöregionen och inte minst ubåtsjakten i Stockholms skärgård ger smak av det kalla krig som tog slut med Sovjetunionens fall. Står vi inför ett nytt kallt krig? I debatten konstateras att situationen är ny, att mycket av de närmanden som skett mellan det gamla väst och Ryssland förvisso raserats, men att det inte är helt jämförbar med kalla krigets tid, särskilt som den politiska balansen ser annorlunda ut. Idag handlar det inte bara om de två supermakterna, EU:s och Kinas ekonomiska makt gör att balansen är helt annan.
För att förstå diskussionen idag och öka beredskapen inför framtiden är det därför viktigt att ha klart för sig vad kalla kriget innebar politiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt.
1) Skapa ett dokument och kopiera in listan över gruppens källor i detta dokument. Se till att alla nödvändig information om källorna finns med.
2) Välj två av gruppens huvudkällor och resonera kring källornas värde i en fortlöpande, diskuterande text. Vem står bakom informationen? Vad är syftet med informationen? Vilka styrkor och svagheter har källorna? Varför tycker du att just dessa källor var lämpliga att använda i ert arbete?
3) Spara som PDF och skicka in till janne.juopperi@utb.overtornea.se
Denna vecka fortsätter vi med källfokus. Vi ska kort repetera historievetenskapens källkritiska kriterier, samt diskutera hur källkritiska resonemang kan ge vetenskaplig styrka åt era gymnasiearbeten. Vi sätter igång två arbetsuppgifter:
1) Du ska läsa om de källkritiska kriterier och besvara frågorna i det utdelade materialet.
2) Du ska sätta igång en egen historisk undersökning: En enklare släktforskning. Bygg ett släktträd (manuellt i något vanligt ordbehandlingsprogram – eller använd tillgängliga tjänster på internet, t ex ancestry.com eller myheritage.com) där du förhoppningsvis kan få ihop åtminstone fyra generationer. Försök att fastställa var dina släktingar bor eller bodde, vilken utbildning de hade och vad de jobbade med. Fyll på med relevant information så långt som det går, födelsedag, födelseort, osv. Slutligen diskuterar du vad som har hänt i din släkt över dessa fyra generationer. Försök se mönster och göra kopplingar till samhällsutvecklingen i övrigt. OBS! Ange källor!
Under momentet ska du ta del en introduktion till såväl medier och källkritik, som sociala frågor. För godkänt resultat ska du också göra och lämna in övningsuppgifterna om källkritik.
Därefter ska ni arbeta i grupper och fokusera på någon av de sociala frågor som vi belyst. Grupparbetet innebär att ni söker information och skapar en presentation på ca 10 minuter om er fråga.
Problematisera frågan efter önskemål: Ni ska inte bara beskriva situationen (hur det ser ut), utan undersöka orsaker till situationen, diskutera konsekvenser, jämföra situationen nu och då eller lyfta fram och utvärdera åtgärder som vidtagits och kanske föreslå egna åtgärder. På så sätt får ni till en liten analys.
Ni ska under hela arbetet spara information om de källor (nej, det räcker inte bara med en) ni använder till en källförteckning som lämnas in separat. Efter redovisningarna ska ni individuellt och skriftligt diskutera styrkor och svagheter med källorna.
Två exempel på hur det kan se ut i en källförteckning:
Eklund, Klas. Vår ekonomi. Stockholm: Norstedts, 2007.
Cronstedt, Maja. Fira jul inte självklart fattiga barn i Sverige. World Childhood Foundation. 2012-12-04. http://www.childhood.se/nyheter/aktuellt/fira-jul-inte-sjalvklart-for-fattiga-barn-i-sverige (Hämtad 2015-01-19)
Redovisningar levereras måndagen den 2 februari.
Ekonomi betyder hushållning, hushållning med knappa resurser, vilket alltid har varit en faktor i människors liv, även på samhällsnivån ända sedan samhällen började växa fram med jordbruksrevolutionen 10 000 år sedan. Från att ha handlat om byars överlevnad, till fokus på enskilda stater, står vi nu inför nya utmaningar som den globaliserade ekonomin och sinande naturresurser. En arbetare i Sverige utkonkurreras av en arbetare i Kina och våra “svenska” fiskpinnar är i själva verket från Norge, innan de får åka till Asien för att filéas innan de paneras och försteks i Frankrike och hamnar i våra butiker.
Att granska sina källor kritiskt och överhuvudtaget arbetet med källkritik är centralt för historieämnet. Terminen börjar med att vi gräver oss ner i en av världens mest använda källor, Wikipedia. Vi ska dock inte bara läsa, utan var och en adopterar eller skapar en artikel.
Vad behöver du göra?
Efter den allmänt hållna genomgången om sociala frågor ska ni nu skapa en mindmap utifrån ett tema, där ni genom informationssökning utvecklar och aktualiserar en viss fråga. Alla källor som används ska sparas i ett dokument.
Måndagen den 26/1 har vi ett seminarium där ni presenterar er mindmap. Försök att formulera ett par diskussionsfrågor utifrån er presentation. På seminariet diskuterar vi även vilka källor ni valt.
Två exempel på hur det kan se ut i en källförteckning (Oxford):
Eklund, Klas. Vår ekonomi. Stockholm: Norstedts, 2007.
Cronstedt, Maja. Fira jul inte självklart fattiga barn i Sverige. World Childhood Foundation. 2012-12-04. http://www.childhood.se/nyheter/aktuellt/fira-jul-inte-sjalvklart-for-fattiga-barn-i-sverige (Hämtad 2015-01-19)
Mindmap-verktyg: https://www.text2mindmap.com/
Jämställdhet: AR
HBTQ: LW/IH
Trafficking: SM/JJ
Missbruk: JR/DK/AN
Fattigdom: JV
Jämlikhet: FR
1. Gå till biblioteket, hitta en vanlig morgon- eller dagstidning (Kuriren, NSD, DN, SvD?) och sätt dig för att studera bilderna i den. Alternativt går du in på motsvarande webbsida (dn.se, expressen.se, nsd.se) och studerar bilderna hela långa startsidan från topp till tå.
2. Lös nedanstående uppgifter med hjälp av tidningen.
a) HYPOTES Innan du börjar bläddra, hur tror du att det ser ut i den tidning du valt. Hur stor andel av bilderna i tidningen tror du visar (1) enbart kvinnor, (2) enbart män, eller (3) både män och kvinnor. Motivera kort varför du tror det.
b) UNDERSÖK Gå nu genom tidningens bildmaterial och räkna antalet förekomster av (1) enbart kvinnor, (2) enbart män, eller (3) både män och kvinnor. Om du kan, prova att göra ett diagram.
c) ANALYS Varför tror du att det ser ut som det gör? Diskutera kort.
d) EXEMPEL Hitta 3-4 bilder i tidningen där ni anser att kvinnor framställs på ett typiskt kvinnligt sätt, eller tvärtom män som framställs typiskt manligt. Vad är det som gör dem typiska? Vad känner ni inför bilderna? Vilken känsla ska bilderna förmedla? Vad är syftet med bilderna? Klistra in bilder i ditt dokument – fota i papperstidning eller ta skärmdump på datorn (CMD+SHIFT+4 och markera bild).
Nu ska vi göra en tidsresa in i framtiden, närmare bestämt år 2022, en tid då du med all säkerhet kan betraktas som en vuxen och har drabbats av vuxenlivets alla vedermödor, med fokus på arbete och ekonomi.