Kategoriarkiv: Samhällskunskap 3

Introduktion till vetenskapsteori

Vad är vetenskap? Handlar det om sökandet efter sanning? Eller kan man ens påstå att det finns en sanning, när så många vetenskapliga sanningar fallit till förmån för nya sanningar genom åren?

Vad du än ska läsa inom högskolan kommer du att möta vetenskapliga teorier och utkrävas ett vetenskapligt förhållningssätt. Vetenskapsteori utgör därför en väsentlig del av högskoleförberedelsen och ger en bra första introduktion till vetenskapliga begrepp och förståelse för olika teorier.

Momentguide

Ladda ner (PDF, Unknown)

Klassisk sociologisk teori

I en direktöversättning betyder sociologi läran om samhället. Ämnet och den vetenskapliga disciplinen är ungefär lika bred som den låter och kan handla om nästan vadsomhelst: allt från vad och hur vi äter, konsumerar och tränar till individers och gruppers olika livsvillkor utifrån de klassiska variablerna kön, klass och etnicitet. Med hjälp av samhällsvetenskapliga metoder och den sociologiska teoribildningen försöker man systematisera kunskaperna om de olika aspekterna av samhället. Under det här momentet ska vi titta på sociologins klassiker som var verksamma när ämnet fortfarande låg i sin linda: Marx, Weber, Durkheim och Simmel.

Momentguide

Ladda ner (PDF, Unknown)

Presentation

Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten, mm

Vi har vid det här laget konstaterat att det krävs stort utrymme, vanligen en rapport, för att försöka påvisa något samhällsvetenskapligt, men vad händer när utrymmet är begränsat i en debattartikel i tidningen eller en muntlig debatt? Hur används vetenskapliga begrepp och teorier i debatten? Vi ska också göra en fördjupning i ungdomskulturer nu och då, där en semistrukturerad intervju blir metod.

Momentguide

Ladda ner (PDF, Unknown)

Sammanställning av genomgång

Ladda ner (PDF, Unknown)

Sociologisk teori

I en direktöversättning betyder sociologi läran om samhället. Ämnet och den vetenskapliga disciplinen är ungefär lika bred som den låter och kan handla om nästan vadsomhelst: allt från vad och hur vi äter, konsumerar och tränar till individers och gruppers olika livsvillkor utifrån de klassiska variablerna kön, klass och etnicitet. Med hjälp av samhällsvetenskapliga metoder och den sociologiska teoribildningen försöker man systematisera kunskaperna om de olika aspekterna av samhället. Under det här momentet ska vi titta på sociologins klassiker som var verksamma när ämnet fortfarande låg i sin linda: Marx, Weber, Durkheim och Simmel.

Momentguide

Ladda ner (PDF, Unknown)

Presentation

 

God jul och gott nytt konsumtionsår!

328613212_021ea75a49
Foto: andreasnilsson1976 via Compfight cc

Diskussionfrågor som berörts:

Hur ser du på din egen/din familjs konsumtion? Hur mycket konsumerar du/ni sådant som verkligen behövs och sådant som du/ni kanske inte behöver? Tycker du att det finns en motsättning mellan prylar och kärlek/socialt umgänge, som den finska dokumentären hävdar?

Vad har du för saker topp 3 på din önskelista inför julen? Varför vill du ha dessa saker? Finns det ett behov? Är det något särskilt med dessa saker? Tror du att du blir lite lyckligare/mer nöjd med ditt liv om du får dessa saker? Vad säger statistiken?

Kan din konsumtion skvallra om din identitet och klasstillhörighet? Ge exempel på produkter som kan antyda en viss identitet eller klasstillhörighet.

Tänker du någon gång på den globala ojämlikheten, att vissa har och andra inte, eller att vissa kan konsumera och andra inte? Påverkar det din konsumtion? När? Varför, varför inte?

Hur påverkas miljö och klimat av vår konsumtion? Är du någon gång orolig för hur miljön och klimatet ska utvecklas? Påverkar det din konsumtion? När? Varför, varför inte?

Det verkar som barn i princip uppfostras till konsumenter genom aggressiv, riktad marknadsföring. Hur ser du på detta?  Tror du att dagens vuxna har annorlunda konsumtion jämfört med vuxna för 40 år sedan? Diskutera med exempel från verkligheten.

Vissa hävdar att vi lever i ett konsumtionssamhälle. Håller du med? Vad kännetecknar konsumtionssamhället?

Välj att deltaga vid seminarium eller skriva en kortare essä där någon diskussionfråga är i fokus. Koppla till minst två “källor”, t ex filmer, rapporter och modeller som vi tittat på.