Inför provet

På måndag är det prov. Om någon behöver ställa några frågor kan detta göras i form av kommentarer till detta inlägg, så lovar jag att gå in och kolla några gånger under helgen och svara på dem.

Trevlig helg!

15 reaktioner på ”Inför provet

  1. under nationalismen så började folk att se att det var av olika folkslag. med kultur och språk skillnader. Österrike nämns i powerpointen ha haft mycket olika nationaliteter. hur påverkade detta landet flyttade folk ut till andra länder eller splittrades Österrike upp?

    1. Österrike var en av stormakterna när den gamla maktbalansen etablerades under Wienkongressen 1814-15. På grund av de många nationaliteterna i Österrike blev nationalismen ett hot, som inte direkt splittrade imperiet, men försvagade det! I samband med Tysklands enande uppstod t ex frågan om inte det tysknationella Österrike skulle vara en del av en stortysk lösning, där man skulle ingå i det Tyska riket. Den idén föll då, men det var föga överraskande när Tyskland och Österrike senare ingick allians i linje med nationalismen.

      Nationalistiska strömningar bidrar också till att österrikarna tvingas ge ungrarna mer självbestämmande. Istället för österrikiskt herravälde över ungrarna, bildar man unionen Österrike-Ungern, där ungrarna får ett eget parlament.

      Även om Österrike inte splittras före första världskriget, är det tydligt hur den processen dock börjar i och med de serbiska nationalisternas krav och önskan att Sarajevo och Bosnien i nationalismens anda ska bli en del av det slaviska Storserbien. Nationalismen är alltså en central drivkraft bakom Skotten i Sarajevo. Efter kriget splittrades det gamla österrikiska imperiet och om inte västmakterna hade motsatt sig det, hade man förmodligen då bildat gemensam stat med Tyskland.

  2. Powerpointen förklarar några av ideologierna såsom Liberalism, Konservatism och Socialism. Dock förklarar den inte hur revolutionen startar till följd av dessa. Hur är det med revo. och ideologierna?

    1. Efter franska revolutionen och Napoleon fick konservatismen luft under vingarna, men det liberala frö som revolutionen hade planterat fortsatte att rota sig i Europa.

      Revolutionerna på 1800-talet är generellt liberala och antikonservativa till karaktären. 1830 tvingas den franske kungen Karl den tionde att avgå till förmån för en ny mer liberal kung i Ludvig Filip. Då är det den välbeställda medelklassen som driver revolutionen och vill ha mer inflytande. Många andra mindre stater influeras av händelserna i Frankrike och ser en liknande utveckling.

      1848 uppstår ånyo revolution i Frankrike. Nu är även arbetare med och protesterar mot brist på inflytande och kräver republik! Situationen blir än mer hätsk av att vapen används mot de protesterande och snart upplöstes monarkin igen till förmån för republik. Oroligheterna stannade inte där, utan våren fortsatte med motsättningar mellan socialister och liberaler – någon politisk stabilitet uppnåddes inte och redan 1852 kunde Ludvig Napoleon utropa sig till kejsare Napoleon III. Republiken hade åter ersatts av monarki.

      Även 1848 influerades övriga Europa av händelserna i Frankrike. Runtom i Europa drevs nationalistiska, liberala och socialistiska revolter mot de gamla makthavarna med varierat resultat.

    1. De politiska ideologiernas koppling till nationalismen är något komplicerad, och förändras också över tid!

      Till en början växte nationalismen fram hand i hand med de liberala revolutionerna, t ex i Amerika och Frankrike. “Folket” uppgraderas till att vara medborgare och likvärdiga, istället för bara undersåtar till ledare. Napoleons soldater uppmuntrades att försvara det franska, vilket då sammanföll med de liberala idealen i franska revolutionen.

      Wienkongressen 1814-15 präglades av konservatism och man tog avstånd från både nationalism och liberalism, men bara några årtionden senare kom även konservativa att använda nationalismen som vapen i en slags statscentrerad nationalism. Genom nationalistisk retorik övertygades folket att lyda och följa makthavarna, såsom i militärstaten Preussen under ledning av Otto von Bismarck.

      Under 1848 års antikonservativa revolutioner kunde vi också se socialister ta vara på nationalismens kraft, med hänvisning till de liberala medborgarskapsidealet, där allas lika värde, och fri- och rättigheter lyftes fram. Senare kom synen att variera något: t ex kommunismen som en tillspetsad socialism byggde på att revolutionen och krossandet av kapitalismen av nödvändighet skulle vara internationell. Även liberaler har brottats med frågan: mänskliga rättigheter torde väl gälla alla människor och inte bara av de av en viss nation. Men i många fall har man då förklarat ojämlikheten i världen med rasism och socialdarwinism.

  3. Under 1800 talet skedde en drastisk befolkningsökning till följd av en ökad välfärd. Men befolkningsökningen ledde till jordbrist och när det blev lågkonjunktur och flera missväxtår slog in startade en stor emigration av människor från Europa till bland annat Amerika. Hur bidrog denna emigration till den politiska utvecklingen i Europa och övriga världen samt hur bidrog den till kriget?

    1. Den politiska utvecklingen påverkades så till vida att det förbryllade inte minst nationalistiskt inriktade politiker att så många ville lämna sin nation till förmån för en annan, samt att det givetvis var ett ekonomiskt problem att många åkte: en minskad arbetskraft kunde innebära konkurrensnackdelar gentemot andra stater i Europa. Men vi ska komma ihåg skillnaden mellan push- och pulleffekter, och även om många drevs ifrån Europa av olika skäl som nämns i din fråga, så menar man ofta att pulleffekterna med drömmen om Amerika var de starkare.

      De demografiska förändringarna bidrog kanske inte så mycket till kriget, men den allt större befolkningen bidrog förstås till krigets omfattning, att de inblandade staterna kunde mobilisera sådana enorma mängder soldater att skicka ut i en alltför säker död. Ländernas befolkningsmängd var därför också en mer avgörande faktor för vem som hade övertaget i kriget. I värnpliktsarméernas tid hade ett litet land inte kunnat hävda sig, som man gjorde på 1600-talet.

  4. Under 1800 och början av 1900 var det olika motsättningar mellan socialister, liberaler och konservatister, men vad var det som gjorde att dessa ideologier faktist bidrog till kriget?

    1. De politiska ideologierna bidrog inte heller direkt till kriget, utan är en viktig ny del av den politiska scenen under 1800-talet. En del historiker lyfter dock fram att kampen mellan de politiska ideologierna under 1800-talet hade en splittrande verkan på nationerna, särskilt i och med arbetarklassens kamp för inflytande och då var det ett sätt för makthavarna att ena landet genom att föra en nationalistisk och aggressiv utrikespolitik. Det fungerade bra, när man mobiliserade inför första världskriget var det en munter folkfest där människor i alla samhällsklasser var med och firade att de nu minsann skulle visa “dom andra”.

      Det går dock att göra några ytterligare kopplingar: Kom ihåg t ex ideologiernas roll i tullstriden i Sverige och hur handelspolitiken påverkade relationen mellan länder. Likaså kan du se på det tidigare svaret om olika ideologiers relation till nationalismen.

      1. Den nya ekonomin, protektionosimen/merkantilism och frihandel, bidrog de till de imperialitiska tänkandet eller hade det någon påverkan på kriget?

        1. De ekonomiska stormakterna, tillika imperialistmakterna, hade haft en enorm ekonomisk utveckling under den industriella processen och konkurrensen mellan länderna var stor. Handelspolitiken (frihandel vs merkantilism) hade inte avgörande betydelse för det kommande kriget, men bidrog givetvis till spänningarna mellan länderna.

          Imperialistmakterna utnyttjade inte bara de drabbade ländernas resurser, utan krävde förstås att de skulle köpa deras industrivaror också och då var det definitivt inte aktuellt med tullar, för i praktiken styrdes länderna av imperialistmakterna.

Lämna ett svar till Janne Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *