Samhällsvetenskaplig metod

Naturvetenskap kan verka komplicerat med matematiska formler, fysikens lagar och periodiska systemet. Men tar man till sig systematiken går det å andra sidan ofta komma till slutsatser: lösa ekvationen, räkna ut densitet, mäta pH-värdet i sjön och så vidare. Om någon ifrågasätter slutsatsen att sjön är sur,  är det bara för en annan att upprepa undersökningen och verifiera eller falsifiera.

Samhällsvetenskaplig metod är desto svårare. När du undersöker samhället måste du komma ihåg att samhället är skapat av människor, samtidigt som du själv är en del av samhället. I en samhällsvetenskaplig undersökning måste du lyssna till och förstå andra människor, oavsett om det är att du läser någons bok eller artikel, skickar ut enkäter eller gör intervjuer. Förstår du allt som står i boken eller artikeln? Har du formulerat enkätfrågor så att alla respondenter tolkar dem lika? Finns det risk att den du intervjuar inte helt håller sig till sanningen?

Momentguide

Ladda ner (PDF, 136KB)

Läs genom informationen och lös uppgifterna i dokumentet nedan.

Övningsuppgift: Kvantitativ metod

Ladda ner (PDF, 101KB)

Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten, mm

Vi har vid det här laget konstaterat att det krävs stort utrymme, vanligen en rapport, för att försöka påvisa något samhällsvetenskapligt, men vad händer när utrymmet är begränsat i en debattartikel i tidningen eller en muntlig debatt? Hur används vetenskapliga begrepp och teorier i debatten? Vi ska också göra en fördjupning i ungdomskulturer nu och då, där en semistrukturerad intervju blir metod.

Momentguide

Ladda ner (PDF, 607KB)

Sammanställning av genomgång

Ladda ner (PDF, 52KB)

Medier, källkritik och genusperspektivet

Medierna, såväl de traditionella TV, radio och tidningar som de digitala och sociala medierna, är centrala för masskommunikationen i samhället. Det är genom masskommunikationskanalerna som opinion (olika ståndpunkter) bildas och sprids. Där hittar vi även bevakning av vad politiker och andra makthavare gör, vilket gör det möjligt för oss att ta genomtänkta beslut när vi röstar eller försöker påverka samhället på andra sätt. Men medielandskapet är intensivt och brusigt; för att lyckas navigera bland de enorma massorna information behövs också en kompass – en källkritisk verktygslåda. Under momentet ska vi ta en närmare titt på medierna, utveckla vår källkritiska verktygslåda och avsluta med en samhällsvetenskaplig analys med fokus på genus och medier.

Momentguide

Ladda ner (PDF, 320KB)

Uppgifter 1-3

Ladda ner (PDF, 133KB)

Presentation

 

Det tramsiga exemplet

Ladda ner (PDF, 67KB)

Andra världskriget

Andra världskriget och allt som hör därtill är ett arbetsområde som är relativt välkänt för många människor. Det har fått stort utrymme i skolan och händelser och förvecklingar har gestaltats i storslagna filmer, böcker och datorspel. Under det här momentet ska vi skapa oss en översikt av krigets förlopp, samt hitta några intressanta fördjupningar från respektive år. Vi ska också se över hur historia används av producenter och regissörer genom att se delar av några spelfilmer.

Momentplanering:

Ladda ner (PDF, 185KB)

 

Presentation:

Statsskick i andra länder

Vi har hyfsat bra koll hur demokratins hjul snurrar i Sverige. Men hur fungerar det i andra länder: hur fungerar styrelseskicket i islamistiska Iran eller i USA, där presidentvalet alltid drar till sig stor uppmärksamhet, inte minst när en från höften skjutande mångmiljardär är på väg att bli en av slutkandidaterna. Varför styrs länder olika och vilka konsekvenser har olika system? Välkommen till momentet om statsskick i andra länder!

Momentplanering

Ladda ner (PDF, 432KB)

Presentation

Sociologisk teori

I en direktöversättning betyder sociologi läran om samhället. Ämnet och den vetenskapliga disciplinen är ungefär lika bred som den låter och kan handla om nästan vadsomhelst: allt från vad och hur vi äter, konsumerar och tränar till individers och gruppers olika livsvillkor utifrån de klassiska variablerna kön, klass och etnicitet. Med hjälp av samhällsvetenskapliga metoder och den sociologiska teoribildningen försöker man systematisera kunskaperna om de olika aspekterna av samhället. Under det här momentet ska vi titta på sociologins klassiker som var verksamma när ämnet fortfarande låg i sin linda: Marx, Weber, Durkheim och Simmel.

Momentguide

Ladda ner (PDF, 221KB)

Presentation

 

Samhällsekonomi 2016

Ekonomi betyder hushållning, hushållning med knappa resurser, vilket alltid har varit en faktor i människors liv, även på samhällsnivån ända sedan samhällen började växa fram med jordbruksrevolutionen 10 000 år sedan. Från att ha handlat om byars överlevnad, till fokus på enskilda stater, står vi nu inför nya utmaningar som den globaliserade ekonomin och sinande naturresurser. En arbetare i Sverige utkonkurreras av en arbetare i Kina och våra “svenska” fiskpinnar är i själva verket från Norge, innan de får åka till Asien för att filéas innan de paneras och försteks i Frankrike och hamnar i våra butiker. Välkommen till momentet om samhällets ekonomi!

Mål och kunskapskrav

Ladda ner (PDF, 196KB)

Del 1 – Aktörer, marknader och ekonomiska system

Genomfördes med GT och är examinerad genom muntligt läxförhör.

Del 2 – Utbud- och efterfrågemodellen

Genomgång och arbete med övningsblad, samt läxförhör tisdagen den 16 februari.

Ladda ner (PDF, 77KB)

Del 3 – Tillväxt och konjunkturen

Genomgång, arbete med instuderingsfrågor (se nedan), samt läxförhör tisdagen den 23 februari.

Del 4 – Ekonomisk politik

Genomgång, arbete med instuderingsfrågor (se nedan), samt kunskapstest måndagen den 14 mars.

Instuderingsfrågor

Ladda ner (PDF, 84KB)

Artiklar

Björklund, Marianne & Olsson, Hans, “Finansministern om det ekonomiska läget” publicerad på dn.se 2015-12-21, http://www.dn.se/ekonomi/finansministern-om-det-ekonomiska-laget/ hämtad 2016-02-16

Riksbanken, Reporäntebeslut 10 februari 2016, http://www.riksbank.se/sv/Penningpolitik/Prognoser-och-rantebeslut/Reporantebeslut/2016/Reporantebeslut-10-februari-2016/ hämtad 2016-02-16

Presentation


 

Mellankrigstiden

Just efter det första världskrigets slut var opinionen i Europa och stora delar av världen enig; aldrig mer krig! Ändå skulle det bara dröja drygt tjugo år innan en än värre katastrof var ett faktum i och med det andra världskriget. Varför det gick så får vi reda på genom att studera mellankrigstiden.

Momentplanering

Ladda ner (PDF, 190KB)