Naturvetenskap kan verka komplicerat med matematiska formler, fysikens lagar och periodiska systemet. Men tar man till sig systematiken går det å andra sidan ofta komma till slutsatser: lösa ekvationen, räkna ut densitet, mäta pH-värdet i sjön och så vidare. Om någon ifrågasätter slutsatsen att sjön är sur, är det bara för någon annan upprepa undersökningen och verifiera eller falsifiera.
Samhällsvetenskaplig metod är desto svårare. När du undersöker samhället måste du komma ihåg att samhället är skapat av människor, samtidigt som du själv är en del av samhället. I en samhällsvetenskaplig undersökning måste du lyssna till och förstå andra människor, oavsett om det är att du läser någons bok eller artikel, skickar ut enkäter eller gör intervjuer. Förstår du allt som står i boken eller artikeln? Har du formulerat enkätfrågor så att alla respondenter tolkar dem lika? Finns det risk att den du intervjuar inte helt håller sig till sanningen?
Vad kan samhällsvetaren undersöka?
En samhällsvetare kan undersöka nästan vad som helst som har med samhällslivet att göra. Gymnasiets kurser i samhällskunskap bygger på flera samhällsvetenskapliga akademiska discipliner:
- Statsvetenskap – som behandlar offentlig förvaltning och politik nationellt och internationell. Det kan handla om hur ett land styrs, hur olika ståndpunkter uppstår och organiseras, internationella organisationer, fred och konflikt, med mera.
- Sociologi – undersöker samhället i mycket bred mening, det kan nästan handla om vadsomhelst, som man sedan anlägger olika perspektiv på. Du kan t ex utgå från människors kön, klass, etnicitet och sexuell läggning, för att jämföra deras villkor i något sammanhang. Vilka identiteter finns i samhället?
- Nationalekonomi – ekonomi handlar om hushållning med knappa resurser, inom nationalekonomi med fokus på länders produktion, resursfördelning och ekonomiska politik. Nationalekonomen är också intresserad av hur mindre aktörer som hushåll och företag påverkar ekonomin i stort.
- Historia – historia är visserligen ett eget ämne, men samhällskunskap har alltid ett historiskt perspektiv med i bagaget. Det historiska perspektivet ger en bättre förståelse av nuet och en beredskap inför framtiden.
Det är med andra ord ett brett fält som spänner sig från våra vardagliga företeelser till relationer mellan länder.