Sedan januari 2017 arbetar jag inte längre i klassrummet och därmed uppdateras inte flödet här. Om jag hittar tiden och energin kommer jag att göra kursvisa sammanställningar med planeringar, uppgifter, presentationer och prov, för att eventuellt kunna bidra med lite inspiration till alla er som har världens viktigaste yrke, lärare.
Till tidigare elever som irrar sig till sajten som en gång var känd som den fantastiska, vill jag bara säga; tack för ett gott samarbete.
Världens länder är alltmer sammanflätade ekonomiskt, politiskt och kulturellt i den process vi kalla för globalisering. Den aktuella tendensen med Brexit och Trumps seger i det amerikanska presidentvalet antyder att vi i västvärlden går mot en mer inåtvänd och protektionistisk politik. Med allt större klyftor mellan de fattigaste och de rikaste i världen och inom länder, verkar det som att förtroendet för globaliseringer och öppna gränser håller på att ta slut.
Vi har hyfsat bra koll hur demokratins hjul snurrar i Sverige. Men hur fungerar det i andra länder: hur fungerar styrelseskicket i islamistiska Iran eller i USA, där presidentvalet alltid drar till sig stor uppmärksamhet, inte minst när en från höften skjutande mångmiljardär är på väg att bli en av slutkandidaterna. Varför styrs länder olika och vilka konsekvenser har olika system? Välkommen till momentet om statsskick i andra länder!
Efter att djupdykt i de politiska systemens underbara värld, ska vi på ett mer översiktligt sätt redovisa för EU:s politiska system och hur Sverige påverkas av och påverkar EU.
Medierna, såväl de traditionella TV, radio och tidningar som de digitala och sociala medierna, är centrala för masskommunikationen i samhället. Det är genom masskommunikationskanalerna som opinion (olika ståndpunkter) bildas och sprids. Där hittar vi även bevakning av vad politiker och andra makthavare gör, vilket gör det möjligt för oss att ta genomtänkta beslut när vi röstar eller försöker påverka samhället på andra sätt. Men medielandskapet är intensivt och brusigt; för att lyckas navigera bland de enorma massorna information behövs också en kompass – en källkritisk verktygslåda. Under momentet ska vi ta en närmare titt på medierna, utveckla vår källkritiska verktygslåda och avsluta med en samhällsvetenskaplig analys med fokus på genus och medier.
Dagens övningar i urval:
7.30 First breakfast
9.15 Lilla spöket Laban + diskussion
11-14 Utomhus: lek, vila, promenad, osv
15.30 Bamse + moraldiskussioner
16.45 Räddningsfordonens olika utseende och ljud
Ungefär samma imorgon.
Denna vecka fortsätter vi med källfokus. Vi ska kort repetera historievetenskapens källkritiska kriterier, samt diskutera hur källkritiska resonemang kan ge vetenskaplig styrka åt era gymnasiearbeten. Vi sätter igång två arbetsuppgifter:
1) Du ska läsa om de källkritiska kriterier och besvara frågorna i det utdelade materialet.
2) Du ska sätta igång en egen historisk undersökning: En enklare släktforskning. Bygg ett släktträd (manuellt i något vanligt ordbehandlingsprogram – eller använd tillgängliga tjänster på internet, t ex ancestry.com eller myheritage.com) där du förhoppningsvis kan få ihop åtminstone fyra generationer. Försök att fastställa var dina släktingar bor eller bodde, vilken utbildning de hade och vad de jobbade med. Fyll på med relevant information så långt som det går, födelsedag, födelseort, osv. Slutligen diskuterar du vad som har hänt i din släkt över dessa fyra generationer. Försök se mönster och göra kopplingar till samhällsutvecklingen i övrigt. OBS! Ange källor!
Viktiga valfrågor inför hösten:
http://www.svt.se/nyheter/val2014/tre-viktiga-valfagor-for-partierna
Partiernas hemsidor:
http://www.socialdemokraterna.se
http://www.kristdemokraterna.se
15:00
16:00
16:30
17:00
13:30
14:00
15:30