Hur planerar man ett folkmord? Är det ett tyst och ödesmättat möte, eller består det av engagerade och livliga diskussioner och muntert samkväm med buffémat och vin? Filmen Conspiracy, där Wannseekonferensen gestaltas, föreslår något som lutar åt det senare hållet, en film som vi nu ska se.

För att förstå bakgrunden till mötets innehåll och betydelse förbereder vi oss genom att läsa s 287-88 i Alla tiders historia 1b (andra upplagan).

Under filmens gång bär vi med oss följande frågor:

1. Vilka invändningar mot den slutgiltiga lösningen uppkommer vid mötet? Moraliska? Ekonomiska? Juridiska?
2. Går det att förstå den relativa lättsamhet som råder vid mötet? Hur kunde det vara så lättsamt att planera för ett folkmord?
3. Utifrån att vi vilka källor filmen bygger på, vad kan vi egentligen veta om vad som händer på konferensen?

Efter filmen läser vi artiken Ny film skildrar Förintelsens mekanismer i DN kultur och diskuterar följande frågor:

1. Hur bör man se på historiska spelfilmer och sanningshalten bakom dem?
2. ”All historieskrivning […] handlar i själva verket om nutiden” – hur tolkar du påståendet?
3. Vad är det för skillnad på myten om Wannsee-konferensen och de sanningar, så långt källorna tillåter det, forskarna kommit fram till?
4. Vilka aspekter vållade störst diskussion på konferensen?
5. Förintelsen kan te sig som obegriplig idag, men filmen visar på att det inte alls verkade så obegripligt då  – hur då? Vad var orsaken till att folkmordet kunde genomföras så kallt beräknande systematiskt?
6. Vad visar artikelförfattaren Henrik Arnstad på med exemplen om TV-serien ”Holocaust” och spelfilmen ”Den längsta dagen”?
7. Hur har Förintelsen behandlats i senare filmer om andra världskriget